Friday, May 15, 2015

Den korta, illavarslande sagan om Sandi

Sandi krackelerade i fogarna.
Hon lämnade handväskan. Spikarna kröp, listerna lossnade.
Isoleringen möglade i ett tomt vindsutrymme.
Handväskan var en symbol,
att lämna den var att skapa symbolik.


Ingen uppskattade hennes dramatiska handlag av vardagsaccessoarer,
tomma utrymmen är en dålig publik.
Hon fingrade på metaforen i fickan.
Den kändes tyngre, ödesmättad.
Sandi följde sina drömmar hem.


Huset satte sig tillrätta.
Rummen samsades om uppmärksamhet.
Inne doftade mynta, utanför växte axiom.
Irrbloss dansade i Sandi's oanvända inre.
Världen är din, Sandi.

No comments:

Post a Comment